koket

Smör - konsten att tillverka gott smör är inte svår, men sällsynt!

Zita Tersman

La Baratte du Crémier, som är ett smör som kärnas på traditionellt vis, måste smakas! Himmelskt gott! Inga tillsatser för att få smöret "se ut som smör", eller "smaka som smör". Det bara är äkta, handgjort och suveränt gott!       

                                                          

Smöret påminner mig om min barndom när man på gården kunde följa smörets väg från ko-mjölkannor-gräddseparation och kärning av smör. I skolan i Stockholm fick vi göra smör i klassrummet på lågstadiet och jag minns de glada rösterna och nöjda skratten!

I Frankrike kallar man naturligt tillverkat smör  "La baratte du Crémier"- mejeristens eget smör. Det tar 24-36 timmar innan grädden mognar till det goda smöret, på gammaldags vis. La Baratte du Crémier, från ko-operativet Sevre & Belle, har en lätt nötaktig smak. Korna går ute och det är just kosten, betet,  som får smöret att smaka "som det gjorde förr". Det kostar mera, men det smakar så mycket godare. Tillverkat av opastöriserad mjölk och enda tillsatsen saltflingor från Ile de Ré. (Finns även osaltat, 45 kronor).

- Smör som gjorts på opastöriserad mjölk och grädde har kort hållbarhet och är godast 2-3 veckor.  Kan frysas.

- Det kan jämföras med bageriets färska bröd med kort hållbarhet, och det industritillverkade brödet i plastpåse på butikshyllorna med lång hållbarhet.

- Smör tar smak av fodret och tillverkningsprocessen. 

- Industritillverkat smör tillverkas på pastöriserad mjölk, är klart på ett kick och i Sverige tillsätts mjölksyrabakterier  för smaken och betakaroten för färgen. Industritillverkat smör har förhållandevis lång hållbarhet om det förvaras rätt, kallt.

I Sverige får de flesta mjölkkorna antingen industrillverkat fullfoder, ensilage, eller, som nu ökar i användning, kraftfoder (för att korna skall klara matsmältningen bättre, Svensk Mjölk 2012). Vare sig de går ute eller inne är fodret förutbestämt. De går inte ute och betar klöver i hagar på sommaren och laddar, lite här och där på vallarna, som man skulle kunna tro (det finns inte många klövervallar kvar). 

/Zita

                                                                      

Källor:

Svensk Mjölk, http://www.svenskmjolk.se/. Hämtat 2012-05-27

Arla, http://www.arla.se/. Hämtat 2012-05-27

Emma Jönsson, Betesdrift för mjölkkor, Examensarbete SLU, Alnarp 2005:35. http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00000728/01/2005_35.pdf. Hämtat 2012-05-27




Kommentera

Kommentarer måste bli godkända innan de publiceras